CV90 idag och imorgon

Det här inlägget är inte ett önskat eller planerat. Det kommer att beröra det förnäma stridsfordonet CV90 och familjen som följer.
Bakgrunden till inlägget handlar om de senaste månadernas diskussion gällande inköp av stridsfordon som närmar sig hos ett antal nationer, där många sågar 90an rakt av. De jämför då med bl a ASCOD och Puma utan att alls tänka på att ASCOD är jämnårig (men de som beställde den väntade med inköp) och Pumans utveckling påbörjades ungefär då.
Sen så har vi alla de som framhåller KF-vagnarna som det bästa som någonsin hänt, men de vagnarna kommer jag att beröra vid ett annat tillfälle.

Familj
Biten med ålder är således behandlad, och jag tänker inte diskutera DEN MER. Det är mer intressant att diskutera familjer.
Vad gäller Puman så finns det. Punkt. Men det ska erkännas att den fungerar med Leo 2 familjen i stort, så det är inget problem för tyskarna.
ASCOD och KF har ett antal prototyper till specialiserade vagnar. I många fall inte ens det utan bara renderingar. Återigen så ska jag erkänna att ett fordon ligger rätt bra till, då britterna skapat en familj till sina AJAX (ASCOD).
90an ligger dock längst fram med flest fordon i familjen. det finns de som hävdar att många av dessa tillhör Mk 0 och finns därför inte längre. Jag ger dem rätt i ett fall: Lvkv. Alla andra finns eller är enkelt anpassningsbara, mycket tack vare Norge som legat på framkant och tack vare dem finns spanings-och ingenjörsversioner.
BgBv är ett mycket enkelt system att anpassa, då de flesta bärgningsspecifika delar är ett eget och slutet system som kan anpassas in i modernare vagnar.
E- och STRIPBV är också vagnar som relativt enkelt kan lösas ut. Framförallt för STRI så är det inredning bak och möjlighet att montera fler radioapparater med tillhörande antenner som ska till.
GrkPBV finns i två utföranden, hos Mk 0 och 3. Mk 3 är dock ut stridsrummet, men det visar att det är möjligt.
Jag kan fortsätta länge, men sammanfattat: CV90 HAR en familj, och KAN lösa ut dem i nyare modeller om så behövs.
Vad gäller den specifika diskussion gällande varför ett pskfo bör ha en egen bgbv så tas den på twitter vid intresse, likaså gällande varför ett pskfo kanske inte är bästa grunden för Lvkv.

Verkan och skydd
Nästa del handlar om skydd. Medges, våra 9040 har inte det nyaste eller modernaste skyddet, vilket förhoppningsvis de flesta läsare förstår.
Nyare modeller har dock en högre skyddsnivå, men fortfarande inte i närheten av vad en stridsvagn har. Detta är inte en brist, utan en framgångsfaktor hävdar jag. Ett pskfo normerande motståndare bör vara andra pskfo, och i det fallet är den nya ryska 57 mm AKAN intressant att skydda mot. Med risk för att ha alldeles fel så misstänker jag att med de förbättringar och genombrott som skett sedan 9040 började rulla innebär att vi kan nå skydd mot den kalibern och fortfarande hålla vagnens vikt under 40 ton. Kanske tom under 30! Lägg till nya kanoner som väger mindre än våra 40/70 så kan eldkraft och skydd ökas kraftigt utan att öka vikten extremt mycket.
Detta ger i förlängningen ytterligare- en fördel, och det är att vagnen kan bibehållas relativt liten. Detta är till del också en nackdel, men det återkommer vi till senare.
Skyddet ökas även av aktiva skyddssystem, och redan idag finns det CV90 som är utrustade med detta. Dessa är dock nederländska, men det bevisar att det är görligt. En ny modell bör dock ha det integrerat för att hänga med.

Tekniknivå
Ytterligare en del som många anmärker på är att tekniken i vagnarna är gammal. Jag ska vara så ärlig att erkänna att jag vet inte vad jag ska svara här. Mk 0, 1 och 2 HAR gammal teknik, ja. Det är vad som händer när tiden går. Mk 3 och Mk 4 (i den mån den finns) har modern teknik och moderna sikten. OCH här ska jag berätta om en fördel med moderna vagnar: Man kan få modernare (eller äldre) system om man så önskar och vill betala för det! Moderna vagnar är oerhört modulära så att de kan lagas och uppgraderas med relativ enkelhet.
Samma gäller optik, verkan och motor. Det går att lösa.

Storlek
Så långt är allt jättebra kan det tyckas. Nja, det är inte vad jag försöker påvisa. Jag försöker bara reda ut faktafel, och vagnen har såklart begränsningar så som alla andra.

En av de absolut största är storleken. Vagnen är, som sagt, rätt liten vilket ger många fördelar. Problemet är att många idag vill fylla vagnen med mer saker till sin skyttegrupp. Om man vill ha en välutrustad skyttegrupp i en 90a idag så får man nöja sig med 6 man i gruppen. Det kan ökas till 8, men då förlorar man en del utrymme invändigt för vapen och ammunition. Även soldaternas egna utrustning begränsas i en mindre vagn.
En del hävdar att detta är likvärdigt med att totalvikten begränsas, men det är inte en hel sanning. Totalvikten begränsas främst av motorn och torsionsstavarna, båda går att uppgradera. Detta är en rätt kraftig förenkling på ett ämne som egentligen förtjänar en bättre och mer ingående förklaring, vilket kanske kommer i framtiden.

Idag och imorgon
Vad gäller CV90 som system idag och för den omedelbara framtiden så är det ett mycket bra stridsfordon som klarar många saker, men som kanske inte passar alla. Danmark och Nederländerna sticker till viss del ut av brukarna då de saknar snömängder, djupa skogar och berg.
Vissa vill ha ett fordon som vill ha en kraftigt utrustad skyttegrupp om 8 soldater (vilka då får fortsätta vänta), andra vill ha en vagn med möjlighet att nyttja utsidan mer för utrustning och dylikt. Och för några andra så är deras terräng på ett sådant sätt att vagnens förmåga där spelar mindre roll.

90an håller sig idag och ett tag fram, och med ca 1100 tillverkade så kan man inte kalla den annat än en succé.
Men ett faktum kvarstår: Grunden har varit ungefär densamma sedan 140001 och funnits i snart 30 år, och har hållt. Men framtiden har kommit ifatt och morgondagen kräver nya fordon som kan anpassas för kommande 30 år och har dagens moderna utrustning från början. Hur mycket besättningarna och de som byggt vagnen än älskar den så börjar det bli dags att ta farväl och ta ett omtag. Hur det omtaget ska se ut har jag vissa tankar gällande, som jag gärna diskuterar vid ett senare tillfälle.

Kommentarer